Dovers vita klippor

Dovers vita klippor är klippor av kalksten (krita) som ligger vid den engelska kustlinjen vid Doverkanalen. Klipporna är en del av det kulliga området North Downs som är återstoden av den forntida kalkstensryggen Weald-Artois. De är upp till 106 meter höga och består huvudsakligen av rent kalciumkarbonat, ibland blandat med flinta. Klipporna sträcker sig längs stranden öster och väster om hamnstaden Dover. Vid klara väderförhållanden är de bra synliga från Frankrike.Klipporna har stort symboliskt värde för britterna då de utgör öns "ansikte" mot det kontinentala Europa vid det smalaste stället av Engelska kanalen. Här var hotet för potentiella invasioner störst och klipporna var ett symboliskt försvar mot angrepp. Att korsa kanalen vid Dover med fartyg var den vanligaste vägen för att komma mot ön innan flygplan uppfanns. Därför var den vita linjen av klippor det första respektive det sista som resenärer såg av Storbritannien.GeologiDe avlagringar som idag syns som klippor bildades för cirka 135 miljoner år under den geologiska epoken krita. Vid denna tid var regionen mellan dagens Storbritannien, Sverige och Polen täckt av tropiska hav. Skalen av koraller, svampdjur, kalkalger och andra organismer som levde i havet sjönk till botten och bildade sediment. Bildandet av det stora kalkskiktet slutade för cirka 70 miljoner år. Under istiden befann sig kalkskiktet främst ovanpå havsnivån och var ofta täckt av glaciärer. När isen smälte höjdes havsnivån och den mjuka kalken utsattes för tidvatten. Förutom Dovers vita klippor bildades därigenom också liknande kalkstensklippor på franska sidan av Engelska kanalen, främst längs Alabasterkusten. På samma sätt bildades även andra, men inte lika stora kalkstensklippor, till exempel på de danska öarna Møn och Langeland eller på den tyska ön Rügen.